.... men kan jag??
Det verkar som om våren äntligen är här, och i vanlig ordning ligger mina hagar i sådant läge att solen denna årstid inte riktigt når ner med sina strålar. Detta gör att de alltför länge, i mitt tycke är prydda med både snö och is vilket gör att vallträning inte är möjligt. De senaste veckorna har jag sett på de sociala medierna hur det tränas och tränas på bara åkrar och jag kan inget annat göra än att vänta. Men i dag när snälla Ewa J bjöd in mig och hundarna för lite träning på isfria ytor väntade jag inte länge på att svara. JAA!! Äntligen! Som jag längtat, och som jag väntat. Trodde aldrig denna dag skulle komma, hade nästan gett upp.
Den som väntat längst är nog ändå lilla Gemma.
Höstsäsongen blev ju avbryten med den otäcka tass infektionen och sedan har vi ägnat vintern åt uppbyggnad av både styrka och muskler. Men nu var det äntligen dags.
Konstaterade att det gick bra mycket bättre än förväntat även om det var både hett och ringrostigt emellanåt.
Hoppas med lite kontinuerlig träning hitta tillbaka till formen vi hade innan skadan.
Jovi var i sitt esse i dag. Det är rätt kul och köra henne när hon är sådan.
Ewas hundar hade koll på att vi skötte både träning och får på ett föredömligt sätt.
 |
| Birk |
 |
Dayra
|
Andra vårtecken denna vecka.
Höns som pickar i trädgården...........
...pälsbytar dag.............
...och fårklippning
Tackar Ewa för i dag och konstaterar att jag inte behöver vänta länge på nästa tillfälle för i morgon bär det av igen. Coachen har nämligen också träningsbart!! Hoppas bara hon har överseende med vår ringrostighet.
Antagligen inte, hi,hi.
Ställer in mig på att få det hett om öronen.
I dagsläget tar jag hellre det än att vänta .....................
