Hundarnas julklapp...

... kräver nog lite övning innan den ger färdighet.

Att agera utomhus kan tyckas vara en självklarhet när man bor på landet. Men så är inte alltid fallet. Helst inte denna tid på året. Det är kolmörkt (gatlysen är en lyx), isigt (grusade vägar är en dröm), skarigt (vinden ligger på i öppna landskap) eller kallt (ja, kanske inte än då). Dessutom behövs ett dragmotor och min är i väldigt dålig kondition. Hundarna flåsar knappt i mitt sällskap.

Lexa var genast med på noterna.
Hon är så lättlurad att en frolic löste första provturen.
Jovi däremot är inte lika lätt att lura.
Är det otäckt så är det.
Och det ska nog lite mer än en frolic till för att motivera henne.
Men jag fick henne i alla fall att gå upp och vara kvar när allt var stilla.

Undrar just vilka mutor som ska till innan jag kommer dithän. Ha,ha,ha

 

Pysseldag

Lillkatten, nu döpt till Dio har börjat upptäcka världen utanför de trygga väggarna.

Noga övervakad av Sabaton.

Som även visade hur man kan fördriva tiden utomhus.

Själva har vi införskaffat en ny byrå.
Någon, säger inte vem, men hon är fyrbent, svart och vit och lystrar till namnet Jo.......Nej, förresten det gör hon inte alls. Hon lyssnar inte alls just nu :-( Hur som, HON, i alla fall har hoppat sönder vår gamla :-o

 Men en ny byrå är inte så bara. Den ska sättas ihop också. Varför kan man inte köpa färdigmonterade?

Sen kom sonen hem med en overall som skall användas i skolan och på kårträffar. Ja,ja det är väl ok om inte någon dum jä_el kommit på att det ska överösas med tygmärken. Och vem tror ni får montera, dvs hand sy fast dessa märken? Jo, en mamma :-((

Detta medan djuren roar sig på annat sätt





Lycka!

De senaste dagarnas värmebölja har tagit hårt på snön. Bitvis är den helt borta. Men då min hage så här års ligger i skuggläge finns ännu lite snö kvar och där det är bart är det så många isfläckar att det är otänkbart att träna. Hos Ewa J däremot var det så gott som bart så därför styrde vi vår kosa där åt idag.

Fåren var spattiga och yra. De verkade tro att våren var kommen och betet på väg upp. Detta speglade sig också i hundarna. I Lexas fall var det näst intill lögn i hel_ete att få henne att ta sakta kommandona. Hon rann i väg likt en porlande bäck i vårsolens snösmältning. Lycklig till tårna att äntligen, äntligen........... och det skar i hjärtat att bryta den lyckliga minen med ett HALLÅ!!!!!!!!!!!! LYSSNA!!!!!!!!!!! GÖR SOM JAG SÄGER!!!!!!!!!!! Och ska sanningen fram så njöt jag också av att se henne. Även om det inte var stilfullt och ordnat. Blev bara så lycklig i hjärtat av att se och känna hennes glädje av att äntligen komma ut på fältet igen.

Jovi pinnande också på bra. En hel del har sjunkit in under jul vilan. Och jag blev glatt överraskad över att höger och vänster kommandona börjar komma liksom andra svårigheter vi jobbat med under hösten. Om en annan skulle lära sig lika mycket under "vila" får Einstein se upp! ;-)

Gladast var jag nog över att Ewa tog ut sin lille fina Birk. Hon tvekade länge, funderade på att ställa av honom ett tag, vilket kunde vara ett rätt beslut om det inte bottnade i tvivel på annat. Ett tvivel jag kände inte var befogat. Men hon tog ut honom och det visade sig vara ett bra beslut. Birk jobbade flinkt och fick en hel del erfarenheter och lärdom att ta med sig i sin fortsatta utveckling. Och Ewa fick förhoppningsvis en bild av hur han jobbar/tänker då jag vallade med hunden en stund och hon fick chans att observera på håll.

Dan för dan.............

............kom vår julklapp.

Välkommen till Skräddars lilla misse.

Till sist......................

..Till Er Alla från Oss Alla..........

Sov lilla misse

Så kom då snön. Lagom till jul.

Snön ligger vi på taken,

...endast tomten är vaken.

Tog hundarna med på en vintervit stärkande snöpromenad.
Vissa tränade dock styrka mer än andra, för vem behöver dyra special designade vikt machetter när det finns snö??? 

Bolla (r), bolla (r)

Både bak...

..och fram.

Men det stoppar inte en snöentusiast. Får ta i lite mera bara.

Har tidigare skrivit om min oro för kattungen. I dag bestämde jag mig för att en veterinär fick titta på honom och eliminera mina ev farhågor. En kvart innan vi skulle åka kommer katten ner från övervåningen, där han förövrigt spenderat hela dagen, sovandes. Han såg trött och hängig ut. Hade svårt att andas rent och reagerade dåligt. Han tog några steg över golvet, lade sig ner, fortsatte några steg till, lade sig osv. Hundarna var fram och luktade på honom, men han brydde sig inte. Sabaton krafsade lite på hans rygg men han tittade bara upp ett kort ögonblick. Nu kände jag att det var bråttom. Lade in honom i en bur och for iväg. Kände att varje andetag kanske var det sista. Väl hos veterinären bekräftades min oro. Vätska i buk och lungor gjorde det svårt att andas. Vi gjorde hans resa kort och han fick somna in där och då.


Farväl lilla Slash.........................

Från - till +

I går, ett par grader kallt, sol och gnistrande snö.
Hämtade upp Ewa och Rom och åkte hem till Sarah och tränade.
Marie och Sture anslöt också och vi hade en trevlig dag bland fåren.

Fåren ja, de var roliga och avslöjande. Ett gäng ungtackor som inte var så där jättevana hund.
Rom var först ut och det slog mig hur fundersam och avvaktande han var. Ewa berättade att de nyss varit på kurs och där hade de stökat en hel del med honom. Ändrat lite i hans vanor och skapat lite nya regler, som säkert kommer att bli jätte bra när det väl är satt. Lexa gick som nummer två. Hon betedde sig också lite ovant. Kunde inte riktigt sätta fingret på det, men något stämde inte. Hon kändes okoncentrerad, trevande och flamsig utan riktig tyngd/allvar i det hon gjorde. Vi resonerade lite kring det och när jag sedan körde Jovi fattade jag var det var. Fåren!! De var ju som sagt inte mycket vallade. Oerhört känsliga och lätstyrda utan att för den delen vara nerviga eller sprättiga. Rom kände det direkt och slog i stora bromsen. Lexa som känner sig tryggast i att köra på fart och skrämsel visste inte hur hon skulle göra och Jovi bara utstrålade ett stort NO,NO,NO här går det inte att röra sig utan att skrämmas. Hi,hi tänk vad de känner in ändå.

Efter att fåren fått känna på alla hundarna en vända, fått förtroende och behandlats med respekt lugnade de ner sig och pass nummro två gick mycket bättre.

Rom svarade fint på nya träningen. Lite små missar då han uppfattar visselsignalerna, som för övrigt låter ganska lika, fel. Här får Ewa fundera på ev byte eller förtydligande. Blir så full i skratt när jag studerar Roms kroppspråk gentemot fåren. Han och lilla Jovi har så mycket gemensamt där. Som tex att det bara går inte att ta får in i drag och hamnar dom där gäller det att inte trycka. De ska vara lugna, trygga, säkra! Det syntes rätt tydlig skillnad i delningen. När Lexa delat och flyttar runt avdelade får hade de hela tiden en vilja att ta sig till övriga gänget. När Jovi och Rom delat knallade de lugnt framför hunden mot de andra gänget. Och vände hundarna dom knallade dom lika givet och sansat därifrån. Fick lite tips och råd av Ewa ang Jovi som var bra (hon bör ju vet, som har en hund som påminner). Bla stannar hon kort i drag, eftersträvan på kontroll är stor, tajt sista biten runt, spelar på sin ynklighet, och återhållsam att trycka i drag. Lexa gjorde ett bra andra pass. Startade med ett hallelujamoment hämt. Vid, men framförallt djup!!! Hurra!! Detta trots att åkern bjöd in henne. Men nej då, ut på vägen och över på nästa åker. Bra jobbat!!! Sedan plockade hon på mer koncentration, kraft och allvar samtidigt som hon sänkte tempot och gick!! Då blir man (nu mera, ha,ha) glad.

Sarah hade en lånehund och körde. En läcker liten tik som jag tror Sarah kommer att lära sig ännu mera med. De jobbade myket med att Svea, som hunden heter skulle känna in, balansera och förflytta djur, lära känna sin kraft och hur den påverkar samt hitta sin roll i spelet tillsammans med får och Sarah. Såg jätte bra ut!

Marie och Sture jobbade också jätte bra. De har tagit ett par rejäla kliv framåt. Sist jag såg dom jobbade Marie förtvivlat med att få Sture att förstå fösning. I går föste de finfint fler gånger. Kul att se. Och när det väl börjar klicka så .................... Nästa gång jag ser dom föser de väl till Kina ;-) hi,hi

Ja, det var i går det.
I dag lika många grader, men + . Solens strålar har förvandlats till regn och himmelen är trist grå.
Är det så julen kommer att bli?

I morgon får jag lite minisemester (kanske man kan kalla det).
Kurs i tre dagar på Klockargården i Tällberg, Leksand.
Sova på hotell och sätta sig vid dukat bord. :-)

Vit jul?

Så kom då snön, lagom till jul.

Hoppas bara den väljer att stanna, i alla fall tills helgerna är över.
Sen kan det vara detsamma, i alla fall för min del.
Men det är varmgrader ute och regnet hänger i luften. :-(

Hundarna var glada åt det vita luddet på backen och ville fort, fort ut och
busa runt i snön.

Jovi var så glad så att hon inte visste vilket ben hon skulle stå på.

En ny familjemedlem har äntrat gården.
En gul katt, utan hatt vid namn Slash Hudson. (Googla på det, om ni inte förstår)

Dock har jag varit lite bekymrad över pojken.

Han är oerhört lugn, sover mest och far inte runt som kattungar brukar.

Men han äter, går på lådan, har inga synbara tecken på ohälsa, normal temp och spinner gott
Det enda jag kan ta på är en hörbar andning när han sover. Mera som snarkningar än rossling.
Kanske känner han sig bara osäker och är trött av alla intryck.

Det var inte ett lugnt välkomnande han fick precis. En stirrande, smidig som en elefant hälsning. En brottare som välter upp och ner på katter och en skojminister som tror han fått en ny boxboll.
Avvaktar och håller koll. Kanske är han helt normal. Blev i alla fall glad när jag i natt vaknade av att han och Sabaton lekte lite smått.

Har ju bara Sabatons kattunge liv i minne och det var inte att leka med. Det är det förresten inte än i dag. Den katten är onyttigt våg halsig. Bara det att han INTE kan låta bli att reta Lexa. Han kan ta sats och hoppa på henne bakifrån eller demonstrativt gå i hennes väg och vifta med sin svans i hennes ansikte. Än så länge är han snabb och bara några hårsäckar fattigare, men vad händer den dag han inte hinner undan? :-o

Annars är det mycket julstökande just nu. Det är mycket man ska hinna med, allra helst när man jobbar ända fram till jul. Men köttbullarna är klara, spjällen förberedda, julbaket fixat, juldekorationerna uppe (fattas bara granen) och flera klappar inslagna.

I morgon är domedagen för baggen.
Hoppas han gjort vad han ska så vi kan se fram emot lite tokiga lammrace till våren.

Ta och ge

Det blev en tur i hagen idag.
Då jag inte hade planerat något speciellt tänkte jag att jag släpper in och ser vad som händer.
Det enda jag bestämt var att fåren skulle skyddas och Jovi skulle ösa.
Hmmm... intressant.

Lexa far iväg och tar tag i fåren. Jovi stannar i backen och avvaktar.
Sedan börjar Lexa ta ner fåren till mig, Jovi avvaktar ytterligare.
Lexa börjar köra på fåren i högt tempo och Jovi svarar med att försöka samla och lugna.
Lexa ger sig ut i ytterkanterna medan Jovi försöker få lugn i djuren som jag idelien sprättar i sär.
Så fort fåren rör sig mot drag far Lexa i väg och lägger sig på pass medans Jovi jobbar för att få tillbaka gruppen. Så länge Jovi cirklar, samlar och lugnar djur får hon hållas för Lexa. Tappar hon något är Lexa snabbt på plats och parerar. Men när jag plötsligt säger FRAM håller inte Lexa emot längre. Då gäller det att vara först och snabbast in på djur och Jovi blir hamnande på efterkälken och ser förvånat snopen ut.

Inne igen fortsätter mitt städande i gamla hundkurspapper. Har kontaktat brukshundklubben och frågat om de möjligen vill ha delar av mitt material. Det känns hårt att lägga så mycket jobb på brasan. I går hittade jag diplom från en agility utbildning och idag hittade jag utställnings diplom för "exemplarisk visning av hund". Jojo, man har lite dolda talanger, hi,hi ;-)