En kvar....

Snart är lamningen över för i år. Bara en tacka återstår.
I dag föddes 5 till. Ett trillingpar och ett tvillingpar.
Tvillingarnas mamma valde att föda utomhus. Som tur var kom jag just hem och kunde lyfta in dom i värmen på torrt underlag fort. Konstigt, trillingmamman visade ett dygn innan att det var dax för henne medans tvillingmamman inte alls såg ut att föda närmaste dygnet. Totalt är det nu 20 små pälsisar. Mestadels baggar. Hoppas på att få iväg någon kille till avel eller liv.

Tränat har vi också hunnit under påsken.
Jovi börjar på att intressera sig. Hon är väldigt olik sin moster (Lexa) och det ska bli roligt att följa hennes utveckling. Här är några filmsnuttar som Ewa filmade i söndags inne i fållan.
Annars har jag henne mest på öppna ytor där hon får, så länge hon är just "leklära" sig vallningens gåta.

Jovi i fållan 1

Jovi i fållan 2

Möte med dessert

Har faktiskt inget emot att vara föreningsengagerad när det sker som idag.

Det var styrelsemöte hos Ann-Jeanette och efteråt bjöds det på
både fika och träning i strålande vårsol. Härligt!!!

Ann-Jeanettes nya stjärna har upptäckt påskgodiset
som stavas    f-å-r-s-k-i-t

Söt, är han lilla Rico

Jätte söt!

Och här är fler som är söta...

....

..öh.., eller..hmm, vaa..???

Ann-Jeanettes får fick sig en rejäl genomkörare och alla vet nu vad, hur och varför en
vallhund är. De blir toppen får att valla fortsättningsvis och vi kommer gärna tillbaka.

Det rycker i mungipan

I bland blir man lycklig över lite.
Som när lilla Jovi äntligen ! flankar till vänster.

..........eller som när Ewa och Irja hittar rätt i fösningen

............eller som att träna med min Lexa

Måstena haglar..

.... den här tiden på året.
Att hägna in gården är ett. Det rör sig visserligen inte mycket på vägen utanför.
Men då och då kommer en bil, en ryttare, någon crossåkare och hurtiga motionärer.
Den största anledningen är att undvika hund i fårhagen.
Lexa har som specialité att ligga och övervaka.
Hon vallar, rör inte på dom  men springer gärna in och passar.
Men med en ny valp är det lite för vanskligt att ha fri lejd till hagen och dess strömtrådar.
I dag har hussen varit ledig och gissa vad!? Staketet är uppe!! Underbart!
Nu fattas bara lite grindar, sen behöver jag inte spilla tid med att leta döv rymmar valp.

Ett annat måste är att fixa ett bagghägn. Lamningen står inte som spön i backen precis.
2 då och 2 då. Men många bagglamm blir det.

Solen har strålat med sin närvaro och med det kvällssol genom fönstren.
Nästa måste är att putsa fönster. Jisses!, ser ju knappt ut.

Rabatterna skulle också behöva en upprensning liksom buskar och kvarglömda höstlöv.

Matjordsutfyllnad och gårdsplansutjämning är andra. Pust!
Orkar inte tänka på fler.

Just ja, sonens student ska planeras och örhängen till fåren beställas. 
Om jag tänker mer kommer jag säkert på flera måsten.

Tror jag tar det i morgon.
I dag fortsätter jag nog att oja mig åt snorig näsa och kraxande hals.
Host, host, snörvel.

Filmtajm

I går var det dax för Jovi att ensam äntra stora hagen.
Se hur det gick under knappen Film på hemsidan.

Snöfritt

Och vall-sesången kan börja på riktigt.
I går var det barmarks-premiär hos Ewa S.
Jovi släppte loss tillsammans med Bud och Lexa fick äntligen sträcka ut.
En bra träningsdag med massa sol, både i ansikte och hjärta.
Lexa skötte sig, i de allra flesta fall rätt bra och Jovi blev så trött att hon somnade med en koblaja som huvudkudde. Zeke gjorde ett riktigt bra race, Rom, hunden som alltid presterar på topp, visade att även han är "normal". Rex hade glömt hörapparaten hemma, vilket är förståeligt när man är 13 år gammal och Mackans Rosso visade att han kan och vill mer.

I dag var det invallningsdax. Sturemarie har äntligen fått tag i träningsfår på närmare håll och ville ha vår hjälp att valla in tanterna. Insatsstyrkan bestående av:

1. Tea

2. Irja

3. Rom

4. Zeke

5. Lexa
6. Sture

och sist... och också minst... den dregligt sugna Jovi

inställde sig.

Det hela förlöpte bra och efter först rundan flyttade tackorna undan jätte fint för hunden.



Nu är det bara för Sture och Marie köra!!!! Yippi!!!

Vad döljer sig...

...i dessa gigantiska magar?

Det undrar vi alla.

Det tar sig.....

I går var jag och dogsen till Ewa J och tränade.
Ett av fälten var snöfritt!!!!!!!!!! och vi kom äntligen ut på lite yta.

Lexa tränade videra på Mosse-läxan och såg bättre ut i både
utgång, djup och upptag. Hon har fortfarande lite svårt att
släppa efter för pressen men här är det allvaret hos mig som som är boven.
I bland är det bara så svårt att mena vad man säger.
Känslan hänger inte med i orden, liksom.
Får öva på det.
Fösningarna är också bättre. Lugnare och stabilare.
Men!!.... i flankerna har vi fortfarande mycket att jobba med.
Jovi tuffade runt med Irja i lilla hagen och ta mig tusen
om det inte börjar killa lite i vallgenen på henne.

På kvällen var jag och lyssnade på en trevlig föreläsning
av Kenth Svartberg om relationen mellan Hund-Människa.