Heldag med vallningstema

I går var jag och tjejerna först till Peter och tränade och sedan åkte vi till Bråfors på en föreläsning om regler och bedömning på vallhundstävling.

Hade i förväg skickat en film på Gemma

till Peter som jag ville att han skulle analysera. Och det hade han. Fick massa bra råd och tips på åtgärder och förbättringsträning.

Med Jovi fortsatte vi jobba hämt och upptag, även där fick jag lite nya infallsvinklar och övningar att tänka på.

Efter träningen käkade vi lite, pratade lite "skit" och spånade om div saker i livet för att sedan styra kosan mot Bråfors och den föreläsning Peter skulle ha i klubbens regi.
Hur dömer domaren?

Vi fick lära oss en massa om regler och bedömningar på tävling. Hur det ska se ut och vad olika missöden "kostar". 15 st intresserade var på plats. Kul! Nu hoppas jag tävlingsåret 2014 ska bli mera poängavdragsmedvetet, hi, hi.

PS. Lite synd var att vi inte fick ta in hundarna på föreläsningen.
Det hade varit bra om de också hört vad som kostar poäng på en tävling! DS

Prästens lilla kråka........

Då har vintern presenterat sig på riktigt.
Sent men säkert.
Det har varit både kallt och snöigt.

Men helgen har varit riktigt bra...
...eller jag inte för alla kanske.

Somliga (hussen) har tydligen inte fattat det där med vintervägrener.
Förrädiska och djupa.
Tur att sonen kom till undsättning med Fergusonen.

Hundarna och jag har i alla fall haft bättre tur.
Vallträningsoffensiven med Gemma denna vecka har gett resultat
och Jovi har förbättrat sin kondis med massor av backträning.
Några lydnadspass har vi också hunnit med, samt en massa bus i snön.

 

 

 

Hönsen har också vaknat till liv efter en grå och mörk tid. De har börjat värpa igen vilket är bra. Dock är jag mindre nöjd med att slåss så. I morse var det tex rejäla blodpölar i hönshuset efter en höna som fått ett nyp i kammen. Undrar om tuppen börjar tröttna på uppstudsiga kärringar och inte håller efter i sitt harem? Kanske behöver han hjälp?

 

Fåren växer om magarna och jag hoppas det beror på annat är gott hö. Små lamm ungar kanske?

Man får vad man förtjänar...

.. och vore jag coach till mig själv skulle jag nog gett mig en käftsmäll!!!, eller i alla fall haft ett allvarligt samtal om att byta hobby. Snigel racing, snöflinge plockning eller navelludd samling är kanske mer passande aktiviteter.

Jo visst, filmade vår träning idag och, Nej, ni vill inte se!!

Brukar tala om hundens brister,
men att det är jag som skapar dom.........GRRRR :-(

Det blev bara såååå tydligt.
Jag var platt, oengagerad, tjatig, otydlig, och så tråkigt grå..............

Gnällt på att hunden går kort och bara vill in, och vad gör jag???
Kör henne kort och belönar med ett in. SUCK!

Tur jag varken är långsint eller oförlåtande,
vare sig mot mig själv eller andra.

I morgon blir det ny tag.
Med mera engagemang,  positiv energi och svart eller vitt språk.

Hur svårt kan det vara???

Jovi hämt Jan 2014(6)

Här kommer filmerna jag refererade till i gårdagens inlägg och det är inte med stolthet jag delar dem. Blir bara matt av att se det. Bästa coachen däremot har gett sig den på att dom går att lösa och spenderade sin fritid på att tänka Jovihämt, snällt. Jag har bara svårt att fatta hur. Men kanske har hon rätt. Kanske går det??

I filmsekvenserna provar vi att vidga, öka djup och slå över men tittar ni på fåren ............................

Jovi hämt Jan 2014(1)

Jovi hämt Jan 2014(4)

Jovi hämt Jan 2014(3)

Jovi hämt Jan 2014(5)

Jovi hämt Jan 2014(2)

I bland klickar det inte

Det så himla bra att få skriva ner det man känner, analysera det man skrivit och fundera över det man förvirras av.

Som tex föregående inlägg.

Tror jag nu vet vad som kändes tungt.

Nämligen KLICKET!

Kommunikationen mellan tränaren och den som tränas.
Att budskap och förståelse når fram.
Att man spelar i samma division, på samma spelplan och i samma land.
Att det som sägs och görs uppfattas rätt.

Och i går sa det aldrig "klick"

Om sedan klicket visat sig vara en dålig väg att gå eller inte ge bästa resultat tynger mig inte nämnvärt men att inte ens nå fram skapar osäkerhet.

Ja det här inlägget blev ungefär lika förvirrat som föregående men jag känner mig lättare nu när jag vet vad som kändes tungt. Sen är bara frågan hur vi når ända fram. Men det får bli en annan dag :-)

När det faktiska suddas och känslan styr.

Att planera, tänka och prata hundträning känns för mig rätt enkelt men,
att aktivt träna sin egen hund framgångsrikt är inte alltid lika lätt.

Jag tar in rätt mycket av min träning i känslor. Känslor som ibland är svåra att sätta ord på. Om känslan är "rätt" leder oftast träningen framåt men om känslan är "fel" får jag det svårt. Tror i och för sig inte det har så mycket med själva utvecklingsfasen av lärandet att göra. Mera om självkänsla, självförtroende, mod och trygghet. Rörigt kan tyckas? Ja, känslor är röriga och inte alltid så enkla att hantera.

Vad jag egentligen vill komma till är att, trots att det ser bra ut, utvecklingen går framåt och framsteg görs kan en missnöjdsamhet i en känsla ställa faktumet åt sidan.

Det hände mig igår.

Var hos Ewa S och tränade och.
Ja, hundarna gick bra, deras utveckling har gått framåt, de gjorde framsteg och träningen bra men ändå kände jag mig inte upprymd eller nöjd. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men känslan ligger kvar. Tittar man på träningen ur ett känslofritt perspektiv var den klockren och här har jag en del att lära. Att kunna lägga känslor åt sidan och se händelser som faktiska faktum.

Med anledning av detta kommer jag inte att, här och nu analysera träningen utan bara ge er bilder och faktiska påståenden............. om jag kan ;-)

JOVI: Tränade hämtutgångar och upptag. Hon är (fakta) tajt, grund och kort. Vi vidgade, djupade (heter det så?) och slog över henne. Ewa filmade från utställarens synvinkel så att vi kunde se vad som skedde hos så väl hund som får.

 FOUR: Ser väldigt fin ut och har inga direkta olater, låsningar eller tjuvtrix för. Behöver bara stadgas och få lite rutin och erfarenhet innan "träningen" kan komma i gång på riktigt ;-) En trevlig liten hund.

 

 

GEMMA: Övade på kommando ord och visslor samt att vidga sig och hålla ut uppe på toppen. Hon blir, liksom vissa andra, grund och kort. Hakar på djur i stället för att först greppa sedan förflytta.

(Kan ett fakta vara, någon miss i träningen??  eller är det bara en känsla  hi, hi)