Ingen hänger ensam

Äntligen har kylan släppt sitt grepp om den fagraste platsen på jorden. Men nu är halkan en ständig risk. Aldrig är man nöjd ;-)

I stugan är julen ett avslutat kapitel. Tomten och granen har fått krypa till kojs för att ge plats åt nästa högtid, påsken!!

Ja, det är visserligen ett tag kvar, men tiden går ju allt annat än sakta nu mer tycker jag. 

Tyckte inte alls det var så länge sedan mitt liv tog en ny vändning. En vändning som gett mig många nya erfarenheter, kunskaper och insikter. 

En väldigt speciell ny erfarenhet är förståss, ett för mig helt nytt sätt att nyttja hund. Nämligen inom jakten. Användandet av hundens jaktbeteenden är mig inte obekant men att nyttja det fullt ut och i sin helhet är jag inte bevandrad med. Och att dessutom få göra det med för mig två tämligen "obekanta" raser (det är klart att jag vet och träffat jämtar och Norrbotten spetsar förr, men inte så nära att jag fått insikt i deras drifter och egenskaper) och jägaren (också en tämligen obekant ras) som nyttjar dom har gett en hel del nya kunskaper. 

Tex fick jag nyligen äran att göra älgspårprov med två av valparna och i helgen blev jag ärad igen. 

Första gångerna hade jag verkligen ingen aning om vad vi höll på med. Hundarna gjorde visserligen ett bra jobb, men jag!!? Men nu, tredje gången var jag bättre förberedd och kunde vara mer med i vad som hände, läsa hund och terräng liksom  lite av älgens framfart. Vid flera tillfällen kände jag, liksom hunden också att jag hade en uppgift. Inga stora mirakel men ack så viktigs i en ung hunds bana mot toppen. Så som att tex stötta, underlätta och ge bekräftelse där det som bäst behövs. 

Även denna gång gick spårövningem bra. Hunden med bravur godkänd och jag en erfarenhet rikare. 

Många grenar inom hunderit har jag provat men är långt i från lika berikad som trädet nedan. 

Vallningsträningen har legat nere ett tag. Kyla, is och dräktiga tackor har satt stopp för träning. Hann med ett pass hos Ewa innan väderomslaget. Ser nu att snön vräker ner utanför fönstret så kanske, om den fäster i isen kan vi få till något litet pass till veckan. Annars hade jag en tanke på att starta upp lydnadsträningen på lite mera allvar. Vi får väl se hur det går med dom planerna. 

Appropå betäckta tackor så är nu baggen slaktad, och han slapp hänga ensam. Jägarn i huset fixade denna lilla goding som sällskap. <3

Den som inga byxor har....

Och vips så vart det nytt år!

Jul och nyårshelgerna har passerat och nu får vi vänta ända till påska.

På hundfronten har det har det både tränats och meriterats.
Gemma har fått några finfina pass som verkar satt sig och hon känns stabilare än på länge. Kul! 

Sen har vi dom små jämtvalparna Gröna och Denita, som förresten inte är så små längre.
10 månader, ja snart 11 har de hunnit bli!
Förutom att jag har gjort anlagsprovet för viltspår med godkänt resultat med båda har den ena också ställts ut med fin kritik som resultat. 

Dessutom har dom tillsammans med mig gjort älgspårprovet med godkänt resultat.
För flickorna var det nog rena barnleken men för mig var det en helt ny erfarenhet. 

I korthet handlar det om ett prov där hundens förmåga att greppa och hålla ett spår under 30x30 min med en passiv vila där i mellan. Man bedömmer hundens tempo, arbetssätt, självständighet och koncentration liksom hur den löser ev problem som kommer under resans gång. Jag som bara har erfarenhet av bruksprovens spårtävlingar där man på en angiven maxtid ska ta sig från A till B och under vägen plocka "bevismaterial" (spårapporter/pinnar) som intyg på att man gått i det persongådda spåret klampade i väg i snabb takt. Domaren, som går med hela tiden fick hejda mig och påtala att högt tempo var inte det som prioriterades. Här var det noggrannhet och ljudlöst smygande som gällde.  (Fniss)Till skillnad från viltspårprov, där en person/domare dragit en klöv och droppad blod spårade vi nu levande älg. Detta innebär att spår måste säkerhetställas och det gör man säkrast med hjälp av snön. Men det får inte var för mycket snö. Ett lagom täcke, bara så att spår kan fastställas är godkänt och vi hade tur som gick när vi gick. Ty dagen efter snöade det ymmningt och snödjupet blev snabbt för stort. Jag fick lära mig en hel del den dagen. Bla hur en älghund jobbar och hur en älghundsförare med hjälp av hunden utläser vad älgen haft för sig i skogen. Var den vilat, var den betat, om det finns luftburen vittring osv. Spännande och lärorikt på många sätt. Det roligaste av allt var ändå att båda tjejerna klarade provet galant. Trots att de hade noll hjälp av sin novisa förare. 

De fick mycket beröm av domaren. 

Men nu verkar det vara både slutvallat och slutspårat på ett tag. Snön har fallit liksom temperaturen utomhus. Tvi vale vad kallt det varit ett par dar. Närmar 30 minusgrader faktiskt. 

Jag och hussen hade en vadslagning härom morgonen när vi åkte från jobbet. 

Vadet handlade om hur kallt det var på den kallaste platsen från jobbet och hem.
Under -30 trodde hussen.
Inte under -30 trodde jag.
Den som förlorade fick sitta med rumpan bar i snön.
Tror aldrig jag varit så glad åt att siffran 29 inte lät sig besegras, ha, ha.

Jag gick i alla fall till sängs med en varm stjärt. Värre var det H.


Avslutar med en hälsning om ett...