onsdag 27 november 2013

Färgad....

... av gårdagen.


Grått upptäckande



 
Trefärgat spratt







Gult muskelspel

 


 
 
Svartvitt fokus
 





tisdag 26 november 2013

Film(på)stjärna?

I helgen var vi på kurs för Frida Greis.
Fick en hel del tankar och idéer med mig hem.

I dag var vi till Ewa J och tränade.
Ewa både filmade och fotade oss.
Här kommer ett filmsmakprov.


Resten av filmerna, de också på Gemma (som fick vara dagens Moviestar)
finns på hemsidan under knappen film.

Fotona har jag ännu inte hunnit sortera så de får vänta på publikation.

fredag 22 november 2013

Håll Bore borta!

Snart är löpen över.
Förra gången synkade hundarna det samtidigt men denna gång blev det mera utspritt. Gemma, som väntade tills Jovi var färdig med sitt är inne på sina sista dagar och vi kan räkna framåt för planeringa av HD-röntgen. Tänk så fort det går. Snart ett och ett halvt år gammal och på väg in i vuxenvärlden, även om hon kan se bra valpig ut ibland.

 
Än har ingen snö fallit och backen är inte helt isfrusen heller så det går att träna bra. Tog en runda på förmiddagen och här kommer lite bilden från den.




 
Blir mer och mer samspelt med Jovi i vallhagen och det är jätteroligt. Börjar hitta sättet att köra henne och kan reglera, styra, stötta och hålla i henne på ett helt annat sätt än tidigare. Dessutom börjar jag också se både större tillit och tuffare i tag från hennes sida. Det är nästan så man går och småmyser i förnöjsamhet, ÖVER JOVI!!! hi,hi,hi.

Lilla? Gemma utvecklas hon med. Där råder inga tanke konflikter över vikten av lugn djurhantering, regelmässigt förfarande och gör/hörsamhet. Full rulle bara, lite hit, lite dit åsså runt en liten bit. Åh, vad jag längtar tills jag får styrning på! Nej, nu var jag elak. Men, jag är helt enkelt inte byggd för att springa runt, hitta position och placera mig rätt ;-)




 
Skrev innan om att vi tagit upp lydnadstränandet på lite mera allvarligare plan. Eftersom Gemma löpt och jag inte bestämt huruvida hon ska bli en lydnads hund eller inte har det varit Jovi som fått vara i centrum under dessa pass och hon har utvecklats jätte bra. Sist fick vi kritik över hennes felfokus på konerna i rutan. Detta har vi jobbat med och på veckans sammankomst fick vi tummen upp. Vi blev även kommenderade genom en lydnadsetta med gott resultat. Enda stora missen var kvarståendet i ställandet men det hittade vi övning för som genast gav stora resultat. Det som vi måste jobba hårt med är gruppmomenten. Eftersom vi  mest tränat för oss själva och Jovi inte har någon större tillit eller trygghet i vare sig själv eller till andra så är detta svårt. Just nu försöker jag jobba på uppdrag "haka stilla i backen" i platsen för att ta bort fokus på det runt omkring. Får se hur det går. Sittande i grupp har jag ingen strategi för ännu, för klura på det.

Snart står det inte på förrän snö, is och kyla sätter käppar i hjulet för vår utomhusverksamhet.
Blir till att vara inne och längta till våren, solen och värmen!



 

So long, för denna gång!
I morgon vakas det vallningskurs, för båda brudarna :-)






tisdag 12 november 2013

När magen får bestämma.

I söndags var Ewa och jag till Bråfors och tränade. Tyvärr hade Rom blivit krasslig och kunde inte följa med och det var naturligtvis sorglig. Så det blev bara Four, Jovi och Gemma som skulle tränas. Lite tomt var det och vi saknade den högbente killens grace i hagen. Nu håller vi alla tummar och klor att grabben snabbt blir frisk så att ordningen blir återställd.

Jovi gick fint. Övade hämt med styrning i utgångarna och intag på linje i framdrivningarna och jag blev förvånad över hur bra hon svarade på alla konstigheter.

Four var lite överentusiastisk till en början men efter ett tag sansade han sig och började få både fin känsla och ett annat driv. En härlig liten valp som jag tror Ewa kommer att få mycket kul med.
Deras avslutande pass blev en lång promenad med fåren runt hela hagen där enda "felet" var att vända får. Mmmm... des såg riktigt lovande ut.

Gemma gick också bra, hon har bra koll, bra driv och ett gott förutseende. Dock fick jag stora problem med flankerna. Vänstern något bättre,  men högern!!???.. Nej, fina flanker är sannerligen inte hennes grej. Och ärligt talat är det inte min heller ;-) Fick lite förmaningar och goda råd av Ewa och vi försökte och försökte men............... Nej, det lossnade inte ändå. Kändes snarare sämre. Hon låste sig, vägrade gå fram och tänkte bara bort. Provade några olika varianter men kände inte att vi just där och då inte kom till rätta med vare sig förståelse eller flyt. Får klura vidare.
Vi avslutade så som Four med en långpromenad med fåren inklusive lite rännpassager genom en hanteringsanläggning som stod uppställd längst bort i hagen. En kvarleva sen tävlingarna där för några veckor sedan. Inga problem där i alla fall.

I dag var jag ut igen och provade med  flankrörelser men nej, hon förstår inte. Tränade på en stund och testade med olika energier, varierande tryck och i mängder av situationer  men tillslut sa min magkänsla att detta inte var vägen. Gemma blev bara mer och mer osäker och frågande. Kändes faktiskt inte alls bra. Vi lämnade övningarna och återtog vår "vanliga" träning och genast kom hon igång och började jobba igen. Jag är egentligen inte så orolig över hennes flanker och tror att vi kommer få till det så småningom men just nu får dessa ta sin lilla tid att mogna fram.

Jovi däremot överraskade som bara den. Hon som absolut inte jobbar med någon annan hund och icke tar får från andra heller drog gång på gång ut och styrde upp fåren under Gemmas träningspass. Fick säga åt henne på skarpen att gå därifrån, men icke. Vid varje pysch ljud kom hon farande som en raket och antingen tog djuren till mig eller höll dom rakt åt Gemma när hon inte flankade ut ordentligt. Ha,ha det var precis som om hon kände att hon var så mycket bättre och borde ta över rodret. Jo, jo ibland är den enes undergång den andres segerdans.

En annan rolig grej som hänt senaste veckan är att Jovi och jag kommit med i en träningsgrupp i lydnad. Kul! Kanske jag äntligen kan utveckla oss, få fingrarna ur och träna och möjligen komma till skott och tävla lydnad igen. :-)

onsdag 6 november 2013

Storflocksutmaning och payback-time

I går var jyckarna och jag till Helen och tränade. Helen har lite fler får än jag så därför passade vi på att träna hantering, förflyttning och hämt av många djur samt att se till att få med alla i ett svep och hålla gruppen i rörelse hela tiden. Inte helt enkelt när man inte är van men båda tjejerna jobbade bra och hittade fungerande metoder.
När det hela blev tillsyntes för enkelt försvårade vi uppgiften genom att gå i lite stökigar terräng där gruppen naturligt splittrades av stenar, fallna träd och div holer. Klurigt och nyttigt.

Jovi och jag övade också vidare på vår hämtträning där uppdraget är att få ett bättre djup. Men f-n vad svårt jag har att se. Vi ett flertal tillfällen tyckte jag att hon höll ut bra. Men inte då :-( fick ta hjälp av en trädhol som hon måsta runda bakom för att få djup men det var knappt jag såg hund i förhållande höjd till hol. Djupseendet är inte vad det borde, grrrrrrrrr. Men mycket nyttig träning blev det och det var två supertrötta brudar som åkte med mig hem.

I dag var jag och hämtade Ewa och Birk. Har läst lite på Ewas blogg och FB sida att de skulle vilja träna saker de inte har möjlighet till där dom bor, som tex skogspromenad/arbete i terräng med får och långa hämt. Här på Skräddars däremot, finns den möjligheten. Och med tanke på all bra unghunds tränings möjligheter hon har erbjudit oss kändes det gött att kunna bjuda tillbaka med lite terräng och yta.

Vi började med ett par kilometers fösning genom skogen och avslutade med hämt på dryga 300 meter. Jovi fick också några långa hämt, och var det något som sken idag (vilket inte solen kan anklagas för) så var det hundarnas olika brister.
Birk hade tex inga som helst svårigheter att ta sig ut till djuren men att sätta igång dom låta dom rinna på. Nej tack!
Jovis djup var rätt OK,  men.....................
1, varför vara extra djup när man kan vara extra vid?
2, varför trycka in dom på framdrivnings linjen direkt när man har 300 meter på sig?
3, lyfta djuren i en cross, glöm det! Djuren ska mot matte!
Ha,ha,ha ibland kan man inte annat än att skratta åt eländet.
Ja,ja vi har lite att jobba på, igen då!