Livstecken och livsöden

Det var ett tag sedan jag skrev här.
Mycket har hänt och mitt liv har radikalt förändrats.

I bland blir det inte alltid som man tänkt eller lovat.
Att dela livet till döden skiljer två åt är lättare sagt än gjort.
I mitt fall blev det inte så.
Andra omständigheter blev den separerande faktorn.

Jag och mina barns far beslutade att gå varsin väg i livets vägskäl.
Det hela var rätt odramatiskt även om det känns i både själ och hjärta.
Båda har dock funnit nytt hopp om en ljus framtid så kanske var det meningen det här också?

Eftersom jag inte längre bor kvar på gården kommer även bloggen att förändras.
Nytt namn och nytt utseende.
Men, likt en separation händer inget över natten.
Det får ta sin lilla tid.
Hemsidan kommer inte heller att vara vad den varit, om den överhuvudtaget kommer att vara.

Det om livet som varit.

Nu om livet som är.

Jag och mina hundar bor och lever nu i en helt annan ände av kommunen.
Vi hade lyckan att finna en "ny" husse som ville dela sitt liv med oss.
En husse vi alla tre tycker väldigt mycket om och som tar hand om oss på bästa sätt.
Att finna kärlek är i alla fall något livets öden gett mig.

Jovi och Gemma trivs i sitt nya hem och...



..dom har fått en ny hundgård och nya flockmedlemmar.

 





Livet här, "i andra änden" innefattar inga egna får. Något som vi nog lär sakna lite, men man kan inte bygga livet på bekvämligheter och materiella ting. Lite möda och besvär kan vara förgyllande ibland. Vi får helt enkelt packa en termos och besöka våra nära och kära när träning skall ske.

Härnäst väntar nästa äventyr.
På fredag åker jag, hundarna och en annan käresta, coachen på turné.
Skottland here we come!!

Ha det gott alla
Kramar från en annan del av Dalarna.