Tillbaka till Caroline och Nelly.
Herre min je, vad dom (mest Nelly, hi,hi) har utvecklats.
Jag minns när dom var här i höstas och kämpade som djur med attityd, kontroll och skillnaden mellan att greppa/föra djur mot att skrämmas och schasa iväg. Nelly har på korttid utvecklat en trygghet och stabititet som jag är djupt impad av. Hennes rörelser är fina och hon strålar av säkerhet och vallglädje. Så himla roligt!! Nu börjar det bli dags att utveckla henne som vallhund på riktigt.
Vi jobbade bla med att styra upp djur på linje och att släppa i innerflanker. Svårt sa Nelly men ännu svårare hade nog matten, fniss. Att överblicka grunder/rörelser på en cirkel, lite fålla är förhållande vis enkelt men att köra hund på icke tama får på stort fält är något svårare. Matten fick slita sig i håret många gånger. Men med övning kommer färdighet.
När vallpasset var över sprang jag in, slet av mig jackan och ställde mig framför brasan för att få tillbaka känseln i tår och fingrar.
Då...!!!... upptäckte jag att jag lyckats ha sönder mitt nya armband. Irrade runt halvt hysteriskt innan jag hittat alla delar.
Nu ska vi bara få ihop det igen. Men, det tror jag faktiskt att en juvelerare får göra så att det blir ordentligt.
Julen är över så också i vårt hus.
Städat bort varenda tomte.
Endast en vissen hyacint
och en amaryllis
Till och med godiset håller på att ta slut..........
då måste ju julen vara över!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar