att aktivt träna sin egen hund framgångsrikt är inte alltid lika lätt.
Jag tar in rätt mycket av min träning i känslor. Känslor som ibland är svåra att sätta ord på. Om känslan är "rätt" leder oftast träningen framåt men om känslan är "fel" får jag det svårt. Tror i och för sig inte det har så mycket med själva utvecklingsfasen av lärandet att göra. Mera om självkänsla, självförtroende, mod och trygghet. Rörigt kan tyckas? Ja, känslor är röriga och inte alltid så enkla att hantera.
Vad jag egentligen vill komma till är att, trots att det ser bra ut, utvecklingen går framåt och framsteg görs kan en missnöjdsamhet i en känsla ställa faktumet åt sidan.
Det hände mig igår.
Var hos Ewa S och tränade och.
Ja, hundarna gick bra, deras utveckling har gått framåt, de gjorde framsteg och träningen bra men ändå kände jag mig inte upprymd eller nöjd. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men känslan ligger kvar. Tittar man på träningen ur ett känslofritt perspektiv var den klockren och här har jag en del att lära. Att kunna lägga känslor åt sidan och se händelser som faktiska faktum.
Med anledning av detta kommer jag inte att, här och nu analysera träningen utan bara ge er bilder och faktiska påståenden............. om jag kan ;-)
JOVI: Tränade hämtutgångar och upptag. Hon är (fakta) tajt, grund och kort. Vi vidgade, djupade (heter det så?) och slog över henne. Ewa filmade från utställarens synvinkel så att vi kunde se vad som skedde hos så väl hund som får.
FOUR: Ser väldigt fin ut och har inga direkta olater, låsningar eller tjuvtrix för. Behöver bara stadgas och få lite rutin och erfarenhet innan "träningen" kan komma i gång på riktigt ;-) En trevlig liten hund.
GEMMA: Övade på kommando ord och visslor samt att vidga sig och hålla ut uppe på toppen. Hon blir, liksom vissa andra, grund och kort. Hakar på djur i stället för att först greppa sedan förflytta.
(Kan ett fakta vara, någon miss i träningen?? eller är det bara en känsla hi, hi)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar