Ett snitt på 2,25 per styck

Usch, vad slarvig jag är på att uppdatera bloggen!
Ja, ja ingen har klagat så få är väl intresserade?

Nu tror jag i alla fall det är färdig lammat.
12 av 14 har nedkommit med småttingar och de två återstående ser enbart välväxta ut.
De har inga juver, inga lamm magar och inga andra tecken på dräktighet.
Senast beräknad födelsetid går ut nu i veckan så de två tomma får då ingå i träningsgruppen.

 

27 pigga lamm blev det till slut (det blir i snitt 2,25 lamm/tacka). Men det hela gick inte helt smärtfritt. 2 var så svaga att de inte klarade sig trots många försök med bla stödmatning och omvårdnad och ett förlöstes med ett skadat ben som den inte förmådde stödja på. 

Hundarna

är rätt sugna på att undersöka de små. Men, pälstackor med lamm ......... Nej, skulle inte tro det.
Jovi är den som är mest sugen och när vi förra veckan gjorde ett vallbesök i Bråfors och hon såg att det även ingick större lamm i gruppen lyste ögonen på henne. I hanteringsfållan låter hon sig oberörd glos, luktas och trampas på av de små. Puttar fint bort dem med huvudet medan hon riktar ögon och uppmärksamhet på tackorna. Gemma fick också prova och tyckte nog det var lite läskigt med dom små som betedde sig så konstigt. Men hon höll sig kall och jobbade på. Ute på fältet såg jag dock inte att de bekymrade henne.

Här hemma blir det lite tränat. Det är lite trickigt att hålla träningsdjuren från tack/lamm gruppen. Men det går. Vänta på att stängsel ska komma upp så jag kan dela av grupperna. Men fårnäten hoppar inte i backen av sig själv verkar det.

Till helgen skulle vi gjort lydnadsdebut, jag och Jossan. Räknade ut att det var sju år sedan jag senast tävlade lydnad och jag har verkligen sett fram emot att prova igen. Men tyvärr har hunden tajmat in med löp så nu får vi skjuta på premiären ett tag. Annars är hon rolig att träna. Det är inte alls samma tveksamhet, långsamhet, tjurighet och trångsynthet som i vallningen. Det ska verkligen bli spännande at se vad hon kan i "skarpt läge". Jovi är ju Jovi, känslornas mästare. Kan hon förbi se yttre spänningar, min press, andras övervakande ögon, stelheten och striktheten som ändå blir på tävling och gå med samma gaist och engagemang som på träning? Ja, vi får väl se.

Har en hel del annat att se fram emot också. Det börjar bli dags för Gemma att debutera. VP på G och får vi bara lite bättre kontroll över styr pulpeten och delningarna tror jag vi är redo för IK-1 också. Lydnads entrén lär dock vänta på sig. Det blir lätt lite för "rörigt" i den lilla hjärna.

Kurser väntar. Bla för Jonas och Peter och en hel del träningar både i vallhagen och på appellplanen.
Kennelläger Dimhöjdens ska bli kul. Har inte sett ett enda av Gemma syskon så det ser jag verkligen fram emot.

Sen blir det en resa till Skottland i höst för att titta på World Trial och förhoppningsvis ytterligare en nästa vår, då träna egen hund blir temat.

Förutom dessa "egna" kuliga grejor har jag dessutom andras kuligheter att följa. Massor av träningskompisars hundar både vid sidan av och på tävlingsarenan, i gemensam träning och mot nya mål.