Inför jobb

Nu är det så där igen.
Varje år lika dant.
Hur mycket som helst att göra och ännu mer man önskade man hade tid med.
Putsa betena - Check
Dikesrensning - Check
Gräs och sly röjning - Check
Fårbädden ut - Check
Jämna till och så i nytt gräs i trädgården - Check
Bygga om fårhuset - Check
Fälla träd - Check
Rensa ogräs - Check
Röja ur förråd - Check
mm, mm
Aldrig tycks det ta slut. Och mitt i allt kommer man på lite andra saker man skulle vilja fixa och trixa med, bygga om eller röja upp. Ja, man är sannerligen inte sysslolös i alla fall.

Och mitt i allt gårdsgöra har jag två små fyrtassingar som också behöver göra. Och även om jag tycker att de borde fått mycket, mycket mer, så har vi ändå hunnit med en hel det vad gäller träning och aktiviteter.

I vallningen har jag lagt om träningen lite, både för Gemma och Jovi.  Var i väg och fick lite inspiration och andra infallsvinklar från ett nytt håll som gav idéer och öppningar. I stora drag handlar det om att, för Gemmas del stärka kommunikationen, få ett bättre samspel, öka förståelsen, hålla huvudet kallt och förstå sin roll. Både gentemot mig och djur.
Jovi som redan har lite "för mycket av dom ingredienserna" har vi istället öst på med massor av "inte hinna tänka" övningar för att få henne lite rappare och öppna upp mera runt djur. Tycker nog båda gör framsteg även om det är en bit kvar ännu.

På lydnadsplanen händer det också en del. Dock räcker inte tiden riktigt till. Önskar jag hade mera tid och ambition att pilla mera med bristerna. Men, som en kollega alltid säger. VAR SAK HAR SIN TID! Och den tiden är inte här just nu. Tjatade i alla fall till mig en lydnadskurs i grannklubben som vi går. Hoppas den kan inspirera. Annars får jag väl lura på coachen att starta en till karriär. Hon kan då både inspirera och motivera och har dessutom samma inställning till mitt nörderi. Träna, tänk, träna, tävla, tänk, gör om, träna, gör rätt, utmana träna, utveckla och utveckla lite till, osv i all oändlighet. Såna människor gillar jag! och behöver för min egen utveckling.

Häromdagen var vi i alla fall på klubben och tränade fart och itag. Och man kan inte anklaga Gemma för att inte försöka. Hon tog i så tassarna blödde.

 

Nästa steg blir att få det hela att hålla i hop i både tanke och kropp i en korrekt rörelse. Och det är inte så lätt tycker lillan. Jovi har också lite liknande problem,...vara samlad och tänd... ??? Hmmm?? Vi jobbar vidare.

Vi har också fått äran om en ny bekantskap i träningsgänget. Lilla Four som är ny flockmedlem i det Samuelssonska gänget.

I går fick han göra sin första valldebut och jag måste säga att det såg lovande ut. Höger varv, höger varv, stående stopp och ett självsäkert hållande på huvudena. Hi,hi han var för söt. Så liten men ändå så säker på vad det var han skulle göra. Ska bli kul att följa honom.

Nej, nu har jag inte tid att sitta här och filosofera och drömma längre.
Verkligheten (röjsågen) kallar.