onsdag 22 oktober 2014

Inga kalla fötter

Ledig vecka igen och det känns skönt-
Även om inte vädret bjuder på några uppmuntrande stunder så ser jag fram emot lite utevistelse med dogsen.

Katten tycker dock inomhusmiljön är betydligt skönare.



Veckan som gott har de visserligen hundarna luftast ändå, men inte av mig och inte med sådan aktivitet jag tycker är kul.

Veckan som gott har Nelly varit här på vallträning. Och medan jag kört henne på fåren har hennes husse tagit mina hundar på springturer. Och även om turerna varit över milen långa och till viss del uttröttande så kunde inte Gemma låta bli att ta en lekvända på gården efteråt. (För att få ut det sista springet i benen, liksom)



Nellys utvecklingskurva för veckan slog i taket. Hon var jätte duktig och gick från den ena klarheten till den andra. Vi jobbade mycket med själförtroende, tillit, trygghet och känsla både i förhållande till djur och i samarbetet med mig. Saker som jag kan tycka är svåra att förklara i ord men så mycket lättare i handling. Jag hoppas Nellys matte kunde se utvecklingen och förstå lite mera av hur jag, och Nelly med för den delen tänker och känner i vallningen.

Fick denna ljuvliga höstbukett av Nellys matte
Lydnadskursen jag håller i Borlänge börjar lida mot sitt slut och när vi i måndags tränade för näst sista gången ihop värmdes mitt hjärta av den utveckling som skett. Att träna hund kräver både medvetenhet, närvaro och eftertanke. Saker jag tryckt mycket på under kursens gång och som verkligen satt sig hos deltagarna. De tränade målmedvetet, noggrant och med öppna sinnen. Härligt!!

Sonens jaktvecka började bra.
 
Det är väl, om än kanske liten-stort att få fälla. Och nu pratas det om (hör nu här mr. anonyme kommentarskribent) att skaffa en jämte. 

I går var jag till Peter och tränade. Det blev en jätte bra träning med flera bra tankar att jobba vidare med under vintern. Denna gång låg fokuset på mig. Mitt sätt att agera, mina tankar, mina känslor och min kunskap/erfarenhet sätter en del käppar i hjulet och det är hög tid att ta tag i dessa nu. Stort tack till Peter som denna gång fick agera mera som mental coach till föraren än som teknisk tränare av hunden.

Det kom ett trevlig, överraskande paket med posten.

Eftersom inte vi tar reda på ullen själva är det extra roligt när den kommer andra till nytta.
Och denna kvinna blev tydligen så glad att hon skickade oss ett smakprov.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar