En glad änka

Det har varit ett händelserikt veckoslut med många blandade aktiviteter. 

En del rena skitgöror

Andra slitiga 

Och några ur trista

En sorglig stund hade vi också då urnsättningen av hussens mamma hölls. 

Goa Gunnvor önskar att vi hade fått mera tid tillsammans men är tacksam över den vi ändå hade. Vila dig nu och dröm om alla lyckliga stunder. Saknar dig och lovar att hålla det löfte jag gav till dig i din sista stund hos oss.

Höjdpunkten under veckoslutet var ändå vallhundsträningen på Udden men Ewa, Lennart ovh Gunnel. Har inte varit så där överväldigad över våra prestationer på träningarna tidigare i år. 

Jag har inte varit motiverad och engagerad nog och Gemma har haft svårigheter med både samarbete, reaktion och tempo. Ja det har helt enkelt känts skit. Men i lördags var det annat. Kände mig både nöjd och belåten. Gemma jobbade på fint och jag njöt av träningen. 

Vi startade dagen med dubbelhämt fortsatte med banträning mixade in lite närarbetesövningar och avslutade med ytterligare dubbelhämt. 

Kul att se att vi åter kan om vi vill även om vi har en hel del kvar att jobba på (som tex att samarbeta även i starka drag, hålla av i begärda lägen och styra rätt) och kul att åter få spåna och träna med kamraterna och coacherna. Tack!!

Resturang och biobesök hann vi också med. 

Indisk mat, gott-gott

Filmen "så ock på jorden"

Med obligatoriskt tilltugg

I veckan blir jag älgjägaränka för första gången. Tänkte att det skulle bli en rofylld  tid med tid för både vila, längtan och återhämtning men tittar jag på min "att göra lista" inser jag att, ska jag få tid till uttråkning måste de förlänga jakten med ett par veckor till. 

Hussen har förresten pimpat bilen och nu ska även mina hundar in på sidan. Hoppas de platsar. 

För även om de inte har stånd är de snabba upp på toppen, uthålliga i halmen och spottar inte i busken i första taget. 

Dessutom går de att styra dit man vill med hjälp av ganska små hjälper. 

Ha det gott alla läsare. 

Vi ses snart på ny WWW. adress