Ord som inte biter

Brrrr......... vilken kall morgon.
Dock inga stora siffror på termometern men ack så bitit i kinder och tassar.

 Sett en förändring i hundarnas förhållnings spel. Den tidigare så timida och milda Jovi har börjat agera annorlunda. I fyra månaders tid har Gemma fått bita, slita och hoppa på den envist nonchalerande borttittande Jovi. Lekarna har bestått, till mestadelen av jaktlekar utan den sista punschen (fällningen) eller försiktiga dragkamps med leksaker. Har bekymrat mig lite över Jovis tålmodighet. Att gång på gång på gång bli biten och dragen i hals, öron och ben utan att så mycket som morra till sitt försvar. Bara pipit och gått undan.

I dag förändrades leken, brutalt.

Gemma fick igen med samma mynt som hon betalat. Hon blev dragen i, biten på och rejält ner mulad i snön. Ha,ha. De hade långa brottningsmatcher och snabba fällningsjakter allt under lek och lust. Kanske det säger att lillan inte är ömtålig valp längre? Att det är dax att sätta henne på P eller att hon nu är hund på riktigt och kan ta leken på hundars vis. Vad vet jag? Kul hade dom i alla fall. Båda två!

I går var vi till Peter och tränade. Jovi var först ut. Har fått mycket ris tidigare pass hos mäster och tänkte,
-Äsch, vad fan..........jag går in och bara kör...........bära eller brista
Efter en stund kom Peter nerrusande.
-Åh, åååå..., tänkte jag. Nu kommer det!

-Men, Heléne........, sa ha............ Det var ta mig tusan det bästa jag sett från er!!! Vilken förändring!! Vad har du gjort?? Ni jobbar ju jätte BRA! Fan, vad roligt att se!
Sen började han svamla om tävling, framtida avel, avancerad träning och massa annat som jag knappt uppfattade i mitt frågande chocktillstånd.

- Tyckte han verkligen att vi var duktiga? Sa han det? Eller, ville han bara vara snäll? Gick hon verkligen så bra??? Öh, nej nu fattar jag ingenting???

- Tror du mig inte, sa Peter som säkert såg hur frågande jag såg ut.

-Nej, svarade jag ärligt. Vi bara körde ju!?

-Men ni..............., hon................., du...............

-Ja, ja, svarade jag. Men vad gör vi åt............................... åsså malde jag på med andra problem och knutar.

Ha,ha. Tänk att jag har så svårt att ta in att Jovi faktiskt kan, hon med!

Vi fortsatte med lite nytt tänk om press och övade olika delningstekniker.
(Och, ja. Så här några timmar senare är jag både nöjd och glad över vår feedback från master)

Gemma visade också fina takter. Peter tyckte det var dax att lägga lite press på henne. Hon svarade först med nonchalans, sedan med flykt eller fjäsk och sen lite undanmanövrar innan hon till sist hajade grejen. Värre var det med mig. Jag körde också hela registret men det tog mycket längre tid innan jag fattade och tajmade rätt. Arrrg! Hur svårt kan det vá???