Det här med datorer är inte så bara.
Eftersom vår stationära dator började bli båda trött, seg och gammal beslutade vi att investera i en ny. Då, när den gamla var ny var det inte tänkbart att investera i en bärbar dator då de hade så mycket sämre prestanda. Idag har laptopen kommit ikapp och finns i en mängd utföranden och storlekar. Faktum var att det fanns flera smidiga bärbara datorer att välja bland än det gamla otympliga stationära. Snacka om att inte hänga med i utvecklingen. Men redan i affären började problemen hopa sig. Ny dator = nyare programvara = Helene måste lära om = gillar inte. Det är inte klokt vad man är inrutat. Känner mig som en gammal tan..., menar kärring. Det ska vara som det alltid varit!

Nästa dilemma. Alla mina foton, min hemsida, MITT liv. Allt inlåst i den gamla datorn i gamla, fådda, nerladdade program. Mina minnen, min historia, mina sagor, mina ord. Skulle jag få börja om från 0. Som tur var hade en min gamla brukshund kamrat hemside programmet kvar och i går såg vi till att lägga in det i den nya datorn och tanka ner min hemsida. Pust, en sten föll från hjärtat. Förstår hur folk som råkat ut för brand eller dylikt känner sig. Nu återstår bara att lära sig det nya fotoprogrammet och har ni otur blir inte det förrann solen gått i träda och temperaturen sjunkit till under barfota gräns.

I går gjorde jag också de sista i fårhuset. Nu står det tomt, rent och städat i väntan på höstens invasion. I dag blir det en tur i hagen med dogsen. Har byggt en, hör nu! fålla till Jovi. Jag är inte den som är bekväm med att jobba i fållor men eftersom "håll hunden"  Lexas tå spökar och Jovi inte klara fåren på stor yta blev jag tvungen att lösa situationen så.