Efter lite påtryckningar om att blogga gör jag nu 2!!! inlägg på samma dag.
Att hålla kurs har gett mig massor med erfarenheter och påminnelser som jag själv kan dra nytta av i min egen träning. I går predikade jag om vikten av rena och korrekta grunder, lydnad och inlärning. (Något jag inte alltid är en mästare på själv) Under förmiddagens pass med Lexa blev just det, ledorden i vår träning.
Började med att se till att hon höll sig lugn och föste målmedvetet. Övade lite på nya högersignalen och stora vänstern. Sedan kom vi till korta höger och då slant det till i skallen. Lexa släppte fullt och gav sig iväg fort, fort och när jag blåste stopp bara ökade hon. Hmmmmmm?? Gjorde samma åt vänster. Den satt som den skulle. Provade höger igen. Samma visa. Fullt släpp och tänkte runt. Och på stoppsignalen bara ökade hon.
Vad var det hon plötsligen inte förstod?
Gick in och förklarade. Tydligt och lugnt. Hon fattade och gjorde rätt.
Skapade samma situation som innan. Blåste kort höger, hon släpper fullt och springer och stoppsignalen bara ökar hon. Öhh??
In och förklara igen. Tjuuuu... mjukt höger...iyo...stopp. Hon fattar!
Successivt tar vi oss till situationen där det krånglade som handlade mycket om drag och min position (tror jag) och nu ser jag hur det rynkar sig i pannan på jycken. Hon tänker, sorterar och handlar. Helt enligt mina instruktioner den här gången. Jippi!!! Övade detta fler gånger ända tills tanken och osäkerheten att handla släppte och hon bara gjorde. Glad och nöjd över min pedagogik fick hon avsluta med lite delningar som utförde klokt.
Lilla Jovi börjar komma igång nu och det är riktigt roligt. Kanske min pedagogik även har gett frukt på hennes gren. Hon trycker i mer, prövar oftare, ökar tempot och verkar mer målmedveten och lustfylld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar